Katedralen Notre Dame överträffas bara av Eiffeltornet som symbol för Frankrike och är både ett stort turistmål och fungerande kyrka.

Den byggdes mellan 1163 och 1345 och det gotiska mästerverket är en av världens största medeltida byggnader. Den enorma interiören har plats för 6 000 besökare. Men för många är den stora attraktionen de 387 steg som för upp till toppen och det berömda tornet.

Toppen nås via en slingrande smal trappstig och man kommer in i ett stort område dominerat av en enorm kyrkklocka och andra sevärdheter. Härifrån är det lätt att föreställa sig den fiktiva Quasimodo (Ringaren i Notre Dame) handringa i 13-tonsklockan och klättra på Gargoylerna (stenstatyer) på ytterkanten.

En nästan 360 graders utsikt över Paris och närbilder av de många statyerna gör klättringen väl värd ansträngningen. Var försiktig dock. Det finns inga trappsteg och trafiken går åt båda hållen. De som tar sig ner får klamra sig ofta fast mot väggen, medan nedåtgående halkar mot trappans ytterkant.

Sett från utsidan ser man varför byggnaden är en höjdpunkt i höggotisk arkitektur. Det finns förvisso många Gargoyler. Men det finns också ett storslaget runt fönster i mitten ovanpå den västra ingången, och magnifika höga valv flankerar sidorna. Två andra rosettfönster finns på norra och södra sidorna.

Fasaden är smyckad med sniderier av de många hantverkare som arbetade på strukturen under århundradena. Enbart västra sidan har 28 statyer med religiösa historiska figurer.

Att gå in i kyrkan är en upplyftande upplevelse. De höga, bågvälvda taken och de många blyinfattade fönstren ger interiören förbluffande skönhet, oavsett hur väl förberedd man är. Även om det på många sätt är typiskt för perioden, är intrycket ändå häpnadsväckande.

Det är lätt att föreställa sig dråpet på den medeltida biskopen eller år 1804 med Napoleons självkröning, eller general de Gaulles återkomst i slutet av Andra Världskriget. Orgeln med sina 7 800 pipor är ensam värd ett besök.

Paris är nästan otänkbart utan katedralen.

Men en tid under 1800-talet var kyrkans öde var mycket tveksamt. Byggnaden hade stått i förfall under århundraden och det fanns allvarliga diskussioner om att riva den.

Victor Hugo skrev sin berömda bok delvis i syfte att fästa uppmärksamhet på historiens roll och byggnadens värde. Hans ansträngningar, tillsammans av flera andra välkända konstnärer vid den tiden, resulterade i ett förnyat intresse och katedralen renoverades .

Projektet startades år 1844 och varade i 23 år. Två av många insatser var att återinföra ovanliga Triforium och små Klerestorium-fönster i östra mittskeppet.

Notre Dame är lätt att hitta från Metro (tunnelbane) stationerna Saint-Michel eller Châtelet-Les Halles.